Background: Ambiguity and confusion of ideas within the area of social responsibility have led to that companies not really know how to work with these types of questions. One way for companies to deal with their social responsibility is to affiliate to an initiative that exists and through this show their standpoint. One of these is Globalt Ansvar, a Swedish governmental initiative that is based on Global Compact?s principles and the guidelines of OECD. What does it mean for the companies when showing their point of view? Is this a way to gain legitimacy?Purpose: The purpose with the thesis is to judge if organisations? work with Corporate Social Responsibility gains more legitimacy by affiliating to Globalt Ansvar.Research method: A survey made through telephone interviews with representatives from all of the fifteen Swedish companies which today are affiliated to Globalt Ansvar.Conclusions: In order to give the affiliated companies more legitimacy, Globalt Ansvar has to be a legitimate initiative.

A1257Kraven på företags sociala ansvarstagande har under de senare åren ökat. Allt fler företag arbetar därför med mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och en hållbar ekonomisk utveckling för att behålla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan år 1999 initierade Global Compact och vädjade till världens företagsledare att tillsammans hjälpa till och skapa en bättre värld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och därför riktas vårt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram några företags syn på sitt sociala ansvar i debatten kring ämnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjälp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer med en respondent från varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) är positiva till den utveckling som finns inom området och att socialt ansvar får en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Swedish Development Cooperation emphasizes the need for collaboration among actors on a national level. In that context, the purpose of the thesis is to investigate how Public Private Partnership (PPP) on Corporate Social Responsibility (CSR) may influence the changing role of the state. The thesis is informed by Critical Discourse Analysis. In order to investigate the social constructions of reality, the thesis is a critical study of language related to ?Globalt Ansvar: Swedish Partnership for Global Responsibility? to identify through what discourses Collaboration on Corporate Social Responsibility is produced; and the implications in relation to Public Private Partnership.

Syftet var att analysera arbetssituationen för forskarna i ett stort globalt kunskapsintensivt företag och kartlägga hur den har förändrats när företaget vuxit från ett litet kunskapsintensivt företag till ett stort globalt företag; samt utveckla förståelse för hur storleken och byråkrati har möjlighet att samexistera med kunskapsintensitet..

TitelGränslös kommunikation Kommunikationen i ett globalt företag under förändringFörfattareÅsa BorgKursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap avancerad nivåHandledareAnnika BergströmTerminVT 2011SyfteAtt undersöka hur kommunikationen fungerat i ett globalt företag under förändring.Metod och materialKvantitativ enkätundersökning på ett totalurval av 138 mellanchefer på Volvo Business Services. 83 personer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 60 procentHuvudresultatMed hjälp av en webbenkät har jag undersökt hur kommunikationen fungerat i det globala företaget Volvo Business Services under en förändring. Resultaten visade att en stor del av mellancheferna i företaget ansåg att informationen varit tillräcklig men att en betydande del ändå inte var nöjd med kommunikationen som gått ut. De upplevde då svårigheter att svara på frågor från anställda. Det visade sig även att mellancheferna föredrog att få informationen genom andra kanaler än de kanaler de fick.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta.Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010?- Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel..